Älgåprofilen februari: Lennart Eliasson

Älgåprofilen under jubileumsårets andra månad har upplevt både höga toppar och djupa dalar. Allt från spelarflykter till framgångshistorier som ur dagens perspektiv inte bara känns främmande utan rent av osannolika. Under alla sina år som spelare, tränare, bingoarrangör och styrelseordförande har Lennart Eliasson varit med om det mesta.

Älgå Sportklubb befann sig inte i en positiv trend under mitten av 60-talet. Herrlaget hade vunnit sexan 1963 och spelade sedan två säsonger i femman. I denna veva återvände Lennart Eliasson till klubben där han tidigare spelat som junior.

– 1965 började jag spela i Älgå, efter lumpen, berättar Lennart.

Efter halva säsongen tillhörde Älgå toppen av femman, men av olika anledningar tappade man en mängd spelare och ett fritt fall genom seriesystemet inleddes.

– Vi ramlade ur femman, och sen sexan, och sen ner till botten av sjuan.

Förutom rent sportsliga motgångar var dessutom klubben i dålig form även ekonomiskt.

– Jag blev kassör 1965 eller 66. Då hade vi 1 500 kronor i skulder.

Utöver att spela fotboll i ett förlorande lag fick alltså Lennart ett styrelseuppdrag som inte var det lättaste. Dessbättre skulle en vändning ske på båda dessa områden.

Var med från starten

När det gäller ekonomin är det inget i klubbens historia som varit så betydelsefullt som Sulviksbingon. Där var Lennart med från starten.

– Hösten 1967 tror jag att vi började med bingon.

Att detta skulle komma att bli en stor succé var dock inget som premiären antydde. Den krockade med Årjängsmârten och lockade mellan fem och tio personer. Under 70-talet blev dock succén ett faktum. Mycket tack vare ”bingokungen” Bror Westins intåg i organisationen.

– Han var företagsam och var inte rädd för att satsa. Han ordnade bussar som körde norskar från Halden till Sulvik. Det kom även bussar från Arvika och från Hillringsberg, berättar Lennart.

– Vi tyckte att det var vågat, men det tyckte inte han!

Att Sulviksbingon blev populär i Norge berodde dels på den svagare norska kronan, men också på grund av regler kring lotterier. I Sverige tillät man nämligen högre vinstsummor än i Norge.

Bingon var en vinst för klubben

Det var dock inte bara bingospelarna som kammade hem vinster. För Älgå SK var bingon en jackpott! Skulderna från mitten av 60-talet var inte längre ett problem. På 70-talet fanns gott om resurser att satsa på verksamheten.

– Vi hade ritningarna klara för en inomhushall i Sulvik. Den skulle ha varit 40 gånger 20 meter och stått ungefär där som förskolan är idag.

Det behöver dock inte alltid vara finansieringen som avgör om ett projekt går i lås eller inte. Var pengarna kommer ifrån kan också ha betydelse, i alla fall på den tiden.

– Vi fick inte tillstånd från Länsstyrelsen. Inte mer än 50 procent av inkomsterna fick komma från lotterier.

Det fanns också krav på ungdomsverksamhetens storlek samt att man även behövde ha andra inkomstkällor. Allting var klart, men byggprojektet föll på startlinjen på grund av detta. Man behöver inte ha varit med på den tiden för att kunna gräma sig åt tanken på en förlorad inomhushall i Sulvik.

Fotbollslaget 1969. Lennart Eliasson i mitten av mellersta raden.

Bortsett från detta så var 70-talet en epok som Lennart håller högt under alla sina år i klubben. Tack vare Sulviksbingon kunde faktiskt en buss köpas in och som herrlaget kunde åka till bortamatcher med.

– 1969 bjöd klubben på fem middagar i samband med matcher under säsongen.

Ett defensivt Älgå

Trenden hade vänt även ur det sportsliga perspektivet. Man vann division 7 1969 och 1971 med ett år i sexan däremellan. Tränaren hette Rune Björklund och var en mycket uppskattad tränare. Under honom spelade Älgå ett försvarsinriktat spel, vilket gav målvakten Lennart Eliasson ett anmärkningsvärt bra facit. 1969 förlorade inte Älgå en enda match och var täta bakåt.

– Jag släppte bara in sju mål under den säsongen.

Lennart Eliasson

Älgå spelade i division 6 under resten av 70-talet och en bit in på 80-talet. Lennarts enskilt bästa minne från sina år i klubben är från den här tiden.

– Det måste vara när vi vann sexan 1983.

Blev styrelseordförande

Som spelare sträckte sig Lennarts karriär fram till 1986. Sedan följde ett par år som tränare när laget höll till i division 6. Parallellt med detta och in på 90-talet hade han ett fortsatt engagemang i styrelsen. 1998 blev Lennart ny ordförande i klubben efter företrädaren Ulf Jonsson. Den posten satt han på fram till mitten av 00-talet.

Ett engagemang som inte försvann efter att Lennart lämnat styrelseuppdragen var det för Sulviksbingon. Där fanns han med ända fram till slutet.

Lennart på bingo

På Sulviksbingon var Lennart bland annat kontrollant.

Idag är inte Lennart längre aktiv i klubben, men kan glädjas över att verksamheten lever vidare genom sjumannalaget och barnaktiviteterna. Om han fick önska någonting så är det ett fotbollslag i seriespel.

– Och kanske ungdomslag!

Vem vet, kanske kommer klubben berikas med allt detta och mycket mer i framtiden. Att saker kan ta nya vändningar och att trender kan brytas har Lennart Eliasson sett på nära håll.